Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

SmÀrta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smÀrta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjÀrntumör smÀrtbedömts och smÀrtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi.Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn pÄ Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn pÄ Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjÀrnan granskats, avseende smÀrtbedömning, anvÀndandet av smÀrtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smÀrtbehandling de tre första postoperativa dygnen.Resultat: Studien visade att smÀrtskattning med smÀrtskalor anvÀndes pÄ 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smÀrtbedömning som Äterfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. PÄ Akademiska sjukhuset Äterfanns ingen dokumenterad smÀrtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, pÄ Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste lÀkemedlen som anvÀnds pÄ bÄda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin.

Fibromyalgi Àr en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. I dagens lÀge finns det inga bot av sjukdomen. Sjuksköterskor kommer i kontakt med personer med fibromyalgi pÄ mÄnga olika vÄrdinstanser, detta pÄ grund av att personer med fibromyalgi Àr predisponerade för mÄnga olika besvÀr. Studiens syfte Àr att utreda om det finns vetenskaplig grund för vÄrdpersonal att rekommendera personer med fibromyalgi att anvÀnda sig av akupunktur eller massage för symtomlindring. Studien Àr utformad som en litteraturstudie och leder fram till slutsatsen att akupunktur kan tas med i behandlingen av fibromyalgi och att det behövs mer forskning kring massage för att sÀkerstÀlla det vetenskapliga underlaget. Resultatet i denna studie pekar pÄ ett starkt samband mellan symptomlindring och massage..

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Sömnen Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan som bland annat ses ha en livsuppehÄllande och ÄterhÀmtande funktion pÄ kroppen och psyket. Sömnkvaliteten Àndras med stigande Älder och sömnbesvÀr Àr vanligt förekommande bland Àldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och dÀrmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillÀmpa mot insomnia för Àldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger pÄ en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline.

SamhÀllets resurser Àr begrÀnsade och en prioritering av olika verksamheter nödvÀndig. Cost-utility-analysen Àr en typ av ekonomisk utvÀrdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hÀlsocenter pÄ individer dÀr traditionell behandling inte haft önskvÀrd effekt pÄ blodtrycket. Det sÀnkta blodtryck deltagarna pÄ internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjÀrtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar bÄde till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever lÀngre nÀr riskerna minskar.

Bakgrund: Över 150 000 mĂ€nniskor i Sverige behandlas Ă„rligen för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. En vanlig form Ă€r ateroskleros, Ă„derförkalkning. Av alla de som idag avlider pĂ„ grund av annan orsak Ă€n naturligt Ă„ldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer Ă€r aortaanerysm, mera kĂ€nt som ?pulsĂ„derbrĂ„ck?.

Bakgrund: Cancer drabbar ca 50 000 personer varje Är i Sverige. En vanligt förekommande behandling mot cancer Àr cytostatika. Cancerrelaterad fatigue definieras som en trötthet som uppkommer i samband med en cancersjukdom och som inte kan botas med vila eller sömn. Det Àr den mest förekommande biverkningen hos cytostatikabehandlade patienter och ger bÄde psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser. Farmakologiska behandlingar avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue Àr kostsamma och medför biverkningar varför försiktighet rörande anvÀndandet av dessa bör iakttas.

Sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete innebÀr bland annat att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska ha förmÄga att identifiera och förebygga hÀlsorisker, identifiera och bedöma patientens resurser och förmÄga till egenvÄrd samt vid behov motivera, undervisa och stödja patienten till att förÀndra sin livsstil. Sjuksköterskans roll i vÄrd av patienter med hypertoni Àr först och frÀmst att undervisa och rÄdgiva om ickefarmakologisk behandling, motivera och stödja till livsstilsförÀndringar samt att mÀta blodtrycket. Syftet med denna litteraturstudie Àr att klargöra de förutsÀttningar, möjligheter samt hinder som beskrivs i litteraturen för att sjuksköterskan ska kunna ge rÄdgivning som innefattar att informera, motivera och stödja patienter med hypertoni till livsstilsförÀndringar i syfte att sÀnka blodtrycket. Litteraturstudien baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed, samt genom manuell sökning.